MENY
Andra dagen hade vi tänkt besöka Parc Güell, som är designat av just Güell men även av Gaudi. Enda problemet var bara att jag inte hade mått så bra under natten och morgonen så det kändes rätt motigt att släpa sig upp ur sängen. Men jag lyckades tillslut, vilket jag är otroligt glad över!
Väl där köpte vi biljetter och fick en tid för entré, ett bra system för att det inte ska bli alltför trångt inne i parken. När vi väl blivit insläppta var det verkligen värt väntan! Såå vackra byggnader och konstverk! Det mesta är gjort i sten och mosaik, och med otroliga detaljer! Jag hade känt redan innan att detta ställe skulle falla mig i smaken, och det gjorde det verkligen. För den som gillar arkitektur, färger och design är Parc Güell det optimala besöksmålet!
Parken var först tänkt att vara just en park för invånarna i det närliggande bostadsområdet, med sin vackra utsikt högt upp på en kulle och långt borta från stadens trafik och avgaser. Men parken hann inte öppna innan Gaudi och Güell gick bort, så kommunen fick ta över styret. Det är en av de mest besökta platserna i Barcelona, vilket jag förstår. Missa den inte om ni har vägarna förbi Barca! ;)
På kvällen åt vi middag på Los Caracoles, en mysig restaurang från år 1835. Den ser inte mycket ut från den lilla ingången på gatan, men precis som med de flesta restauranger här i Barcelona så var entrén en liten hall där man ryms max 2 i bredd, för att sedan öppna upp sig till en stor yta med plats för hur många som helst, och i detta fall till och med två våningar!
Caracoles betyder "sniglar" vilket var denna restaurangs specialitét, men vi var inte riktigt på humör att prova det just ikväll. Istället blev det kött för några av oss, och en mycket ovanlig melon- och skinksallad för min del. Detta åt vi till musiken av tre trubadurer som såg ut att vara tagna ur en spansk folksaga, spelandes på mandoliner och sjungandes "Quanta la mera"!
0